Tut tut tut

Sex dagar över tiden och fortfarande ingen bebis. Nu är det slutpjåskat med magen. Idag tog Daniel bilen över till granngården Lisabo, 2 km bort. Jag tog hundarna och gick. Väl där tittade vi på Fredriks nya skogsvagn, fikade med Jenny och lekte med Hugo och Felix bilbana.

Hemma igen sätter Daniel snökedjor på traktorn medan jag mentalt försöker driva ut bebisen samtidigt som jag tittar på Monty Python-boxen (tack för lånet Pelle!).

Ikväll ska vi ligga i varsin soffa och svära åt vår oförmåga att föda barn.

Lycka till Wille

I dag gjorde Wilhelm Askebring sin sista dag på Barometern. Efter 8 år  ska Wille kolla om det finns grönare gräs i Stockholms betongdjungel. 

Dagen till ära hade farmor Askebring gjort en smaskig smörgåstårta som kollegerna avnjöt och sköljde ner med pinsamt billig lantcider.

Wille förärades efter 8 års arbete med klassiska avskedsgåvor som: Två storlekar för stor firma t-shirt, USB-minne med logotyp, mobiltelefonsnodd och en isskrapa som definitivt kommer komma till nytta på metron. Dessutom small det till med presentkort på Ikea från sportredaktionen och ölpengar från journalistklubben.

För att hylla wille-andan tog jag två stora bitar av smörgåstårtan.

 

Jag kommer att sakna dig, kompis. 

"Oj vad det prasslar i mattes ficka"

I eftermiddags packade jag in hundarna i bilen och rullade de fem kilometrarna ned till Runtorp. Det tjänade två syften.

1. Genom att utnyttja guldfisk-faktorn hos hundarna kommer de att vara tysta och snälla i kväll. "Vi åkte i bilen, alltså måste vi ha upplevt något spännande, oj vad trötta vi är".

2. Jag fick klappa på Cillas nya häst Crazy och hennes gamla häst Walle. Walle är min favvohäst alla kategorier. Han kanske får flytta hit till Friskamålen framåt vårkanten. Om Cilla nu inte ångrar sig. Nåväl. Vi får se.

*****
I morse när vi vaknade var det 16 grader i köket. När vi kom hem från barnmorskan var det nere på 15-någonting. Nu är det efter ivrigt eldande 19. Jag satsar på 25 innan jag går och kinesar.

Jag får pippi

Idag har vi varit på vårt sista besök hos barnmorskan. Jag grät mig igenom hela visiten. Så till den milda grad att Daniel förslog att vi skulle plocka upp mer näsdukar på vägen hem. Men nu är det med näsdukar som med värmeljus hos oss. Vi kan försörja er.

Jag vägde 86 kilo (22 kilo mer än normalt - jag gissar att ca 19 kilo är hormoner), SF-måttet var 37 cm och bebbens hjärtfrekvens snittade på 145. Har bebben inte kommit nästa lördag, den 12, så ska vi ringa förlossningen.

Hemma satt fåglarna och myste utanför fönstret. Jag smög som David Attenborough.

Dagens äventyr

Idag har vi gått till brevlådan, jag och hundarna. Det var tre minus och blåste snöyra. I brevlådan fanns en räkning och ett kontoutdrag. Båda adresserade till Daniel.

Dagens outfit:
* Kyra K-ridjacka från 1993. Urtvättat röd. Rymlig.
* Wiking goretex-skor. Varma. Burna med blå skidstrumpor.
* Mössa. Slutet av 1990-talet. Ärvd av min far.
* Scarf från HM inköpt under hösten. Hermes-kopia.
* Grå gravidmysbyxor.
* Svart filt med vita hundtassar som sarong över mysbyxorna.

När jag fått barn ska jag ha kläder på mig igen. Riktiga kläder.

Mejlhån från Liberoklubben

Hej Ulla

Satfläsk.

Emelie T Lund
fyra dagar över tiden

*******************
Förresten, om Ulla Rode verkligen vet att vi kommer att klara "allt själva" är jag riktigt rädd för henne.
Hm. Liberoklubben kanske inte var något för mig i alla fall. Jag är ju redan aktiv i föreningslivet.

Vrid upp volymen för världens bästa ljud!

Alfons snarkar gott. Vrid upp volymen för världens bästa ljud!